Samband mellan Landsat TM-data och skogliga beståndsdata på avdelningsnivå
Jonas Ardö
Abstract
Jonas Ardö
Abstract
Följande arbete utgör en 10 poängs-uppsats vid Naturgeografiska institutionen, Lunds universitet. Syftet med studien var att undersöka vilken skoglig information en Landsat TM scen innehåller avseende vissa skogliga beståndsvariabler. En skogsfastighet utanför Oskarshamn i Småland utgjorde undersökningsområde. Fastigheten består av cirka 1300 ha produktiv skogsmark indelat i 198 avdelningar. Landsat TM-data och skogliga fältdata för alla avdelningarna utgjorde indata för studien. Medelvärden beräknades för avdelningarna i TM 1,2,3,4,5 och 7 och samtliga pixlar utom gränspixlarna användes. Subjektiva fältdata inhämtades enligt gängse metoder vid skoglig indelning. De studerade betsåndsvariablerna var ståndortsindex/bonitet, volym och trädslagsblandning. Korrelationskoefficienter beräknades för att studera graden av linjärt samband mellan fältdata och satellitdata. Materialet delades avseende beståndsvariablerna in i grupper som statistiskt testades mot varandra för att hitta spektralt signifikanta ( 95 %) skillnader. Resultaten redovisas som signifikanta respektive icke signifikanta spektrala skillnader för vissa beståndsvariabler på avdelningsnivå. Resultaten visar att 4 grupper med olika bonitet eller olika ståndortsindex är signifikant åtskilda i TM4/TM3 och att troligen både trädslagsblandning och bonitetsskillnader bidrar till detta. Angående volymen är 5 grupper med olika stor volym signifikant åtskilda i TM5 vilket också är det band med högst korrelation mot volym (r= -0.79). Vidare har skuggorna stor betydelse när det gäller satellitinformation angående skogsbeståndsvolymer. T-testerna mellan grupper med olika trädslagsblandning visar signifikanta skillnader mellan 3 grupper med olika andel tall TM4/TM3. 3 grupper med olika andel löv är signifikant åtskilda i TM4. Vidare är avdelningar med 100 % gran signifikant skilda från avdelningar med 100 % tall i TM4/TM3. TM4/TM3 ger också bäst separation av barrblandskog. Utöver detta gjordes en regressionsbaserad volymprediktion av de 198 avdelningarna med TM5 som prediktor. Korrelationskoefficienten mellan predikterad och verklig volym var 0.82 och medelfelet var 59.5 m³sk/ha. Potentialen för satellitbildsbaserade skogliga inventeringar bedöms vara stor och framtidsmöjligheterna goda.
OpenAlex reports 27 citations for this work. Citation counts describe recorded attention and do not establish research quality.
A contribution statement is not available in the OpenAlex record.
Method details are not available in the OpenAlex metadata.
Findings are not separately available in the OpenAlex metadata.
Limitations are not available in the OpenAlex metadata.
Application details are not available in the OpenAlex metadata.
Följande arbete utgör en 10 poängs-uppsats vid Naturgeografiska institutionen, Lunds universitet. Syftet med studien var att undersöka vilken skoglig information en Landsat TM scen innehåller avseende vissa skogliga beståndsvariabler. En skogsfastighet utanför Oskarshamn i Småland utgjorde undersökningsområde. Fastigheten består av cirka 1300 ha produktiv skogsmark indelat i 198 avdelningar. Landsat TM-data och skogliga fältdata för alla avdelningarna utgjorde indata för studien. Medelvärden beräknades för avdelningarna i TM 1,2,3,4,5 och 7 och samtliga pixlar utom gränspixlarna användes. Subjektiva fältdata inhämtades enligt gängse metoder vid skoglig indelning. De studerade betsåndsvariablerna var ståndortsindex/bonitet, volym och trädslagsblandning. Korrelationskoefficienter beräknades för att studera graden av linjärt samband mellan fältdata och satellitdata. Materialet delades avseende beståndsvariablerna in i grupper som statistiskt testades mot varandra för att hitta spektralt signifikanta ( 95 %) skillnader. Resultaten redovisas som signifikanta respektive icke signifikanta spektrala skillnader för vissa beståndsvariabler på avdelningsnivå. Resultaten visar att 4 grupper med olika bonitet eller olika ståndortsindex är signifikant åtskilda i TM4/TM3 och att troligen både trädslagsblandning och bonitetsskillnader bidrar till detta. Angående volymen är 5 grupper med olika stor volym signifikant åtskilda i TM5 vilket också är det band med högst korrelation mot volym (r= -0.79). Vidare har skuggorna stor betydelse när det gäller satellitinformation angående skogsbeståndsvolymer. T-testerna mellan grupper med olika trädslagsblandning visar signifikanta skillnader mellan 3 grupper med olika andel tall TM4/TM3. 3 grupper med olika andel löv är signifikant åtskilda i TM4. Vidare är avdelningar med 100 % gran signifikant skilda från avdelningar med 100 % tall i TM4/TM3. TM4/TM3 ger också bäst separation av barrblandskog. Utöver detta gjordes en regressionsbaserad volymprediktion av de 198 avdelningarna med TM5 som prediktor. Korrelationskoefficienten mellan predikterad och verklig volym var 0.82 och medelfelet var 59.5 m³sk/ha. Potentialen för satellitbildsbaserade skogliga inventeringar bedöms vara stor och framtidsmöjligheterna goda.
Key concepts: Humanities, Medicine, Art