Letters of intent – ur praktisk synvinkel

I samband med kommersiella avtalsförhandlingar upprättas många olika förhandlingsdokument. Parterna kan skriva sekretessavtal, letters of intent, aktieägaravtal, anställningsavtal och överlåtelseavtal – för att nämna några. Under förhandlingarnas gång skickas många förhandlingsbud och åtskilliga avtalsförslag, avseende det slutliga överlåtelseavtalet, mellan parterna. Ett letter of intent bringar ordning och reda i en avtalsförhandling genom att klargöra parternas avsikter och sammanställa det viktigaste som parterna kommit överens om så långt under förhandlingarna. Ett letter of intent upprättas innan det slutliga avtalet och används väldigt ofta i kommersiella avtalsförhandlingar. Utformningen av dokumentet kan skifta kraftigt. Ett letter of intent ska dock alltid ange förhandlingsparternas avsikter att förhandla i syfte att nå ett slutligt avtal, övrigt innehåll bestäms utifrån parternas krav och behov. Vanligtvis innehåller ett letter of intent några bestämmelser som reglerar den fortsatta avtalsförhandlingen. Återkommande klausuler är exklusivitetsklausuler och sekretessklausuler. En exklusivitetsklausul innebär att säljaren förbinder sig att under en viss tid inte förhandla med andra än motparten om samma sak. En sekretessklausul hindrar köparen från att föra vidare konfidentiell information som tillhandahålls under förhandlingarna. Vid ett företagsförvärv är det även vanligt att köparen vill försäkra sig om att denne får möjlighet att genomföra en due diligence av målbolaget och detta kan säkerställas genom ett letter of intent. De rättsliga effekterna av ett letter of intent är omdiskuterade. Huvudregeln är att ett letter of intent i princip inte är bindande som avtal, men under vissa omständigheter kan ändå avtalsbundenhet uppstå. Har parterna däremot angett att de inte avsett att bli bundna av ett letter of intent föreligger det inga oklarheter vad gäller eventuell avtalsbundenhet. Förhandlingsparterna har även möjlighet att upprätta så kallade ”orena” letters of intent där vissa klausuler är rättsligt bindande men dokumentet i övrigt är oförbindande. Någon gång under en avtalsförhandling uppstår en lojalitetsplikt mellan parterna. Parterna måste då ta hänsyn till sin motparts intressen. Ett letter of intent både aktiverar och förtydligar lojalitetsplikten. Agerar en part på ett otillbörligt sätt kan denne bli ersättningsskyldig för motpartens skador på grund av culpa in contrahendo. När ett agerande blir skadeståndsgrundande får avgöras utifrån om den skadevållande kan klandras för sitt agerande och om den skadelidande hade fog för att lita på den skadevållande. För parterna innebär ett letter of intent även en moralisk förpliktelse. Oavsett om parterna är rättsligt bundna av ett letter of intent eller inte lär de beakta vad som stadgats i dokumentet och akta sig från att agera i strid med detta. Detta beror på att parternas renommé kan skadas om de utan orsak agerar i strid med ett letter of intents bestämmelser – med ekonomisk skada som följd.